Älskade katt
För ungefär 3 månader sen så kom det en svart katt till oss som alltid lade sig utanför våran dörr, jätte kelig. Stackarn var helt utsvulten, jätte ovårdad, hennes päls var som dreads och hon hade flera hundratals festingar och klorna var jätte långa. Man kunde ju inget annat än att tycka synd om kissen. Vi ville inte ge henne någon mat från början för då skulle katten aldrig gå hem, det är ju det dummaste man kan göra om det inte är ens egen katt, men till slut kände vi att vi var tvungna, man har ju ett hjärta liksom! Sen började hon få komma in inomhus lite grann sådär, mamma är ju allärgisk så fick ta det lite försiktigt. Vi märkte verkligen en stor skillnad, hennes päls har blivit så fin, har plockat alla fästingar och klippt till pälsen och klorna, vi har nu en glad kisse :) Pappa kollade upp nummret i örat på henne och ringde katthemmet, och det visade sig att katten hette Tiger och är 12 år gammal, ägaren var en gammal gubbe på 70 år, sverigedemokrat och bodde långt bort. Vi fick välja att behålla katten om vi ville eftersom hon var så pass dålig när hon kom första gången....Vi valde att behålla katten, hade inte hjärta att lämna tillbaka henne till ägaren, vem vet hur länge till hon skulle leva då, inte så länge skulle jag tro. Hon är ju såååå underbar. En rolig katt liksom, jätte kelgalen, ska alltid vara med på allt och vill ha ens uppmäksamhet hela tiden. Nu heter hon Misse eftersom hon inte alls såg ut som en Tiger och hon mår jäätte bra! :) Mamma har inte fått någon allärgiskreaktion så det är ju toppen! Hon är mycket älskad! Jocke leker alltid med henne när han kommer hit så honom gillar hon :)
<3
